är jag ditt samvete är du min motivation

Har haft världens samarbete med unga fröken B under kvällen. Det hela gick ut på att facebookdate-a med jämna mellanrum på cirka 1,5 timmar och berätta om alla måsten man hunnit med. Kanske låter dumt men sådana motivations-sparkar i baken är precis vad jag behöver för att göra något över huvud taget. Jag skojar inte när jag säger att jag hade tittat på handboll punkt om jag inte dealat med Sandry. Hade nu suttit och gråtit över att min lägenhet såg ut som och luktade anal ungefär. Mörkt och infernaliskt liksom.
Nu kan jag istället sitta med en kopp kaffe och reflektera över fenomenet motivation och göra sista uppgifterna inför morgondagens basgruppsarbete.

Mitt diskberg är borta, mitt klädberg är borta, julsakerna är nere i källaren (ja, de har stått i hallen typ tre veckor), tvättiden fixad (hur jag nu ska klara mig till på lördag..), lägenheten ser fin ut, studentportalen-id fixat, pappa mailad och ringd och dessutom har jag sett på handboll och solsidan samtidigt som jag hunnit med allt detta. HEJ SIMULTANKAPACITET! Eller som jag precis läste i min nya kompis "Vår tids psykologi" så kunde jag koncentrera mig på dessa saker samtidigt eftersom jag automatiserade en uppgift (vika kläder) och jag kunde göra detta eftersom de olika uppgifterna belastar olika moduler i mitt minne. Tv-tittandet belastar ju min del av minnet som tar hand om språklig information medan vikandet av kläder behandlar den del som tar hand om mina rumsliga och bildliga intryck.
(ja, jag vet, pretto psykbrud, men REPETITION ÄR JU KUNSKAPENS MODER som vår kära Martin alltid sa! Kommer även ihåg underbara ord som: Gud är god! och Det finns inget bättre än mjuka kvinnor och hård sten. Nästan så att man saknar samhällskunskapen och geografin.. eller inte!!!)

Motivation som sagt. Jag svarar väldigt bra på listor och avtal har jag märkt = att få direkt bekräftelse på att jag åstadkommit något. När jag spelade som mest cello under min gymnasietid var det för att jag tävlade med min åtta år yngre bror om vem som fick flest klistermärken av vår cellolärare. (Ja, jag var sjutton och fick vara med i klistermärkesgruppen som kidzen 7-10 var med i. Ja, min cellolärare skrattade åt mig!) Jättefånigt jag vet, men varje gång jag tänkte Palla öva så följdes tanken av Men då kommer jag inte få något klistermärke på nästa cellolektion och Samuel har ju övat jättemycket den här veckan. Så jag spelade och jag övade och jag blev jätteduktig just den perioden och hamnade i någon slags positiv spiral där bekräftelsen inte bara blev i klistermärkesform utan på andra lite mer o-fåniga sätt. Målet var ju ändå att bli bättre och det blev jag ju!
Annars är favoriten att göra listor. Brukar varva de tråkiga sakerna med roliga saker bara för att kunna kryssa oftare på listan (mamma skrattade alltid när det stod läsa en blogg, fejjan 15 minuter, dricka kaffe, ringa emma etc. i mitten av alla borden och måsten.) kanske också är fånigt men som sagt - motivationen försvann inte - saker och ting blev gjorda - mission accomplished.

Nu när jag ska börja plugga igen efter ett och ett halvt års uppehåll av allt som heter studier funderar jag lite på studieteknik - något jag inte riktigt ser som min starkaste sida.. Är det någon som har ett bättre tips än: men det är ju bara att ta tag i saker och ting. Känn dig fri att dela med dig!

Funderade lite på det där med att gå en plugglinje och gå något med fler estetiska inslag. Under gymnasiet valde jag att läsa foto, dans, bild, form och ha ett estetiskt inspirerat projektarbete för att det gjorde mig mer motiverad och kändes mer utvecklande för mig. När folk får veta detta får man känslan av att de tycker att det bara är att få "lätta betyg". Typ inställningen är man bra på bild och sånt får man ju mvg gratis, det är ju skillnad jämfört med svenska eller matematik där man måste plugga. Jag tänker att det verkligen inte är så mycket skillnad som man tror! För i de estetiska ämnena finns en kreativ press på ett helt annat sätt. Självklart handlar det om inspriration och flow när det kommer till "pluggämnen" också men det blev på något sätt mer påtagligt när man skulle prestera inom något kreativt ämne när man kände sig blockerad. Plötsligt fungerade ingenting och allt blev verkligen så tydligt pannkaka. Det var verkligen prestation i fokus på många sätt och dessutom blev allt så konkret. En tavla, ett fotografi, en dans fanns ju där och man kunde tycka att det var "rätt och bra", sen fick man ett omdöme som kanske inte alls tyckte det, då kunde man ju inte säga Jo, men det är rätt. Kolla facit. För facit existerade inte.
Det kanske är därför jag gillade det och gillar det, det finns inget facit, men samtidigt är det ju det som gör det så mycket mer krävande på många sätt.
Både konkret och abstrakt på samma gång.
Borde börja måla igen!




Nog med funderingar nu!
Lyssnar på min fina spotify-lista jag fick av Catha i senaste brevet.
Fyra timmar och 10 år.
Fantastiskt! Det ska jag fortsätta med ett tag till, kanske inte fyra timmar dock.
God kväll!